Typ   ....

Först fys delen då.

Jäger har ju varit projekt hund åt tre blivande PT tjejer och nu har vi sett resultatet av vårt träningsprogram som löpte över en månad vi fick av dem.

Nu var ju inte Jäger på något vis i dålig form, men självklart fanns förbättrings potential.
Musklerna har ökat i omfång både här och där.

Jag ser att hans rörelser blivit bättre tack vare benmanschetterna.

Konditionen har förbättrats markant och det kan jag se med blotta ögat, speciellt vid skidåkningen där han har mer krafter än förut.
Det syntes också tydligt på det uppföljande konditionstestet på löpbandet där hans återhämtning i viloperioderna var mycket bättre.

Spännande har det varit och vi tackar och bockar för att vi fick delta!

Sen psyk testet då   .

Jäger har genomgått Lämplighetstestet med beröm godkänt inför kommande Besökshundsutbildning.
Vårt mål är dock Vårdhund, men det är nästa steg i utbildningen.

En sak i taget...

För att överhuvudtaget komma på tal måste hunden (och till viss del även jag) fixa detta L test.

Det innebär att ha  ett viss mått av vardagslydnad och de tittar på min förmåga att träna hund.
Men framförallt kollar de att hunden faktiskt fixar att vistas i arbetsmiljön som kan vara nog så stökig med ljud, konstigt kropps språk och ovarsam hantering.

Det är A och O att hunden mår bra i sitt jobb!

Vardagslydnaden var piece of cake för en lydnadshund som Jäger.

Sitt stanna kvar, ligg stanna kvar och gå fint i kopplet.

Även att stanna sittande bakom när matten lämnar hund och hälsar på testledaren gick bra.

Sen var det då ta godis fint från testledaren som höll godiset i pincett grepp.
Det går fint, men behöver tränas att bara ta med tungan. Han kopplar dock direkt han inte får godisen att han måste ändra sig.

Ovarsam hantering med knuff och skuff, lyfta hunden i ljumskarna är ju bara så härligt tycker Jäger.
Hon tar på mig!!
alltså älskar hon mig   ....
Fasthållande kram gick också bra när han väl förstod att han skulle sitta kvar när testledaren satte sig på huk bredvid honom... Först var han halsduk runt halsen och sen en geleklump som hamnade upp och ner på golvet.
Sen kramades de. Myyyysigt!

Skrammel i form av en kastrull full med bestick som kastas i golvet var bara spännande.

Något händer?!
Måste vara kul!

Sist kom hotet.
"Vill han backa så får han det", säger testledaren.
"Behöver han stöd så ge honom det".

Hmm.... Du känner inte Jäger, tänkte jag....

In i rummet kommer en kvinna med sjal över huvudet och halva ansiktet. Endast näsa och ögon syntes.
Hon ställer sig tyst en bit i från oss och stirrar Jäger djupt i ögonen.
Jäger viftar på svansen och drar mot henne.
Hon tittar på mig!
Alltså älskar hon mig.
Eftersom jag höll i kopplet kom han inte fram och vände sig mot mig.

!?

Släpp!

Bra, berömde jag, rätt så.
Vad var bra!? undrade Jäger.

Hon vill hälsa, släpp mig!
Var här, säger jag.

Varför!? kontrade Jäger.

Sen stampade hon dessutom med foten rejält i golvet så det small.
Yes!! sa Jäger. Hon vill leka också!
Slänger sig i lekställning och kastar sig framåt!
Släpp mig!!

Hon tar av sig sjalen och jag får då släppa.

Överfallet från Jäger i pur glädje var såklart ett faktum   ...

Så i slutet på mars har vi våra första kurstillfällen och vi sätter oss på skolbänken.

Ska bli otroligt spännande och jag ser fram emot att jobba med honom seriöst på jobbet.

  
Den kompletta lilla hunden...

... Tyckte jag fått fart på bloggandet, men farten tog slut så fort tävlingssäsongen var slut!
Skrivmaterial har egentligen inte saknats.
Florida resa med härliga vänner strax efter förra inlägget, sen ett par veckor efter det  jul och nyår i Lövåsen med goa släkten.
Nu har 2017 tagit fäste och vi har mycket rorligt att se fram emot.

Vi har blivit en del av ett projekt efter att ha varit testhund för tre härliga blivande PT-tjejer (Personlig Tränare för hund alltså).

Efter ett konditions test på löpband har vi nu ett schema med distanslöpning och intervalllöpning på bandet hemma. Plus Power bands i en månad.
Ska bli spännande att se utvecklingen på honom!

Självklart tar Jäger sig an alla utmaningar med  ett brett flin på läpparna och tycker det är härligt med all uppmärksamhet!

Vad gäller tävlandet så har vi satt upp mål och tänker kämpa för att uppnå dem.

En stor läxa (mest för matte) är två spår i veckan!!

Ska det vara så j-vla svårt att lära in spår! (på matten)...
Hunden är inte alls omöjlig säger fröken. Jag vill hävda att han inte har det naturligt, men som vanligt är det jag som inte har det naturligt   ...
På't igen med andra ord och det är bara för mig att skärpa till mig!

Sen har vi (läs matten) ytterligare en stöttesten...
Ingångar!

Eftersom jag tränar det sporadiskt (trååååkigt), så går det inte framåt där heller.
Mycket märkligt.
Inga mer ursäkter! Bara att ta nya tag.
De nya reglerna i lydnaden har dessutom skapat en del förvirring. Jag tror dock det blir bra och är positiv till förändringen!
Bara man kommer in i det.

Andra mål finns också...
Och går det i lås (hoppashoppashoppas och tro det gör det), så kommer jag ställa till med stor fest här hemma!

Jag är PEPPAD!

Mer om det.... senare...

/ Carina

Inga mer tävlingar för i år.
Det har gått upp och ner, men kontentan är ändå att jag har lärt mig MASSOR och utvecklats mycket som förare!
Jäger den lille slyngeln har hittat på än det ena och än det andra. I slutänden är det ändå mig som förare det är fel på   ....
Tonåringen är en komplex liten jycke med rävar inbyggda både här och där.
Men nu är vi på G och vi har då aldrig tråkigt tillsammans!
Det händer hela tiden något nytt  ....

Jag är positiv till naturen och är övertygad om att det blir bra i slutänden.

För Jäger ÄR en bra hund och jag HAR blivit bättre som förare som kommer kunna hålla ihop kruttunnan.
Tillsammans kommer vi glänsa!

Vintern kommer ägnas åt semester (från varandra!?), Lövåsen och skidåkning (där Jäger glänser i draget!), förhoppningsvis snö här hemma också.... Fysträning och där har vi ett uppdrag att lära oss en speciell övning till V som ska bli PT på hund!

Vi har börjat och vi får nog till det som det ska se ut   ....
På hundträningsfronten har fröken en plan. Det har hon alltid, så jag ska börja kalla henne Sickan!
(ni kan väl er Jönssonliga).
För det första ska ljudandet bort!

Bäst att ta tag i problemet på en gång!
Aldrig tillåtet att ljuda om inte jag bjuder in till "skall" eller i frustration.

Ett lugnt och fint belastande och ett lika lugnt "nej" och sen släppa efter.
Har börjat och han köper det. Matte ska bara koordinera sig och få in det helt i skallen också.
Vi kommer också lägga ner mycket på detaljer framför speglarna som vi har varannan vecka.
Därtill MASSOR med störningsträning!

I form av bollhav, godisregn, ljud, varandra.... You name it, we have it!
Väldigt nyttigt!!
Här ska bli helt störningståliga mondoring hundar av hela bunten på kursen!
När sen nya reglerna släpps för lydnaden ska det lusläsas, pratas igenom, analyseras och sen bygga pussel som framåt vårkanten blir hela moment.
En spännande tid efter att ha fokuserat på moment inför tävlingarna.
Nya utmaningar och vi välkomnar det!

Både Speedy Gonzales aka Jägermeister och jag själv.

Trevlig helg!
/ Carina

Vad gäller att tävla med Jäger!

Idag var tävlingen nära. En klubb där vi varit förut.
Lätt att hitta och vi var på plats i tid.
Jägmästaren hade bajsat innan vi for. Två gånger till och med!
Matte var mycket nöjd.
Väl på plats mötte vi vänner som vi tävlar med, inte emot.
Båda två ekipagen är vi glada att se och språka med.
Först ut var klass 1 med sju startande. Lydnaden först och platsliggningen sen.
Efter det Lydnadsklass två. Lydnad först och platsliggning sen.
Gillar't.

Tog ut Jäger direkt efter jag hade anmält mig (4o minuter innan samling. Precis som jag vill ha det).
Rastade av honom och kampade upp honom utanför bilen. Några fotpsoitioner med bibehållen kontakt och lite snurra för bakbenskontroll och sen hopp in i bilen!

Gjorde detta ytterligare en gång när ettan startat.
Då med ett par "Itt" som var klockrena!
Jäger var på och kändes bra!
Vi hade dragit nummer fyra av sex möjliga.
Våra" partners in crime" drog nummer ett.
Våra "look a likes" (som vi blivit förväxlade med ett par tävlingar bort) fick sista numret.
M och N gjorde ett fint jobb och jag fick en känsla för ett förstapris!!
När nummer tre närmare sig slutet på programmet hämtade jag hunden....
Snabb uppvärmning.
Backabacka in på planen. Jajamen, Jägar'n var med.
Ställde upp för första momentet som är fritt följ och då ser jag svansen.
Fram och tillbaka! Snabbt som en seriefigur! Ett lätt darrande i yttersta hårstråna får mig att inse att jag inte alls har med mig flipperspelet Jäger in på planen...
Med mig har jag en KRUTTUNNA så nära en explosion att det skulle räckt med en gnista för att antända!!
Det pös ur tunnan under fria följet. Ljudar!!
Ett lätt sjungande som skar i öronen på matten!
Kontakten var det inga fel på, svängarna var det inga fel på, halterna var det inga fel på. Ett snett sättande och något långt fram i språng marschen.
Ett fritt följ med en härlig känsla och de där mandelformade bruna ögonen stirrade intensivt och förväntansfullt in i mina stora, uppspärrade blå medan hjärnan gick på högvarv.
Hur ska vi överleva detta minfält!
Körde ett lugnande backabacka med dämpande signaler mellan momentet och höll skapligt ihop honom och använde mig av "här", bra, fint, tyst, såja...

Läggande under gång var klart godkänt. Fick som vanligt något långsamt ner, sen uppsittet körde han en variant på "itt, men där hela kroppen lättade och han hamnade snett.

Ställer upp för inkallningen, går ifrån, vänder upp och ser en uppskruvad fjäder!
Nog för att Jäger har ett bra tempo i vanliga fall, men  idag slog han banrekord alla gånger!
Såg mig själv på akuten med krossade knäskålar för detta kunde inte sluta i någon snygg ingång.
Men nej då! Inte hade han tänkt sig någon ingång inte! Likt en Dobermann på speed var han tvungen att ta ett race bakom mig för att blåsa ur sig det värsta!
Drämde i med ett (eller fler) FOT och han kastar sig runt och hamnar typ där han ska.
Efter det kommer rutan.
Mer springa förstod jag och lade upp planen. Här gäller det att kommendera stanna i tid! I god tid!
Samma fart ut till rutan som under inkallningen. Kommenderar honom flera meter innan han kommit in i rutan. Hade aldrig fått stopp på honom i tid annars...
Rutan är befäst och bland det roligaste han vet, så han stannade snyggt.
Det kostade dock att jag gav kommandot så tidigt i betyget, men hellre det.
Apporteringen. Ja, vi fortsatte i det rasande tempo vi startat och här till och med med en tjuvstart. Kastade sig över apporten med tassarna och  gasade tillbaka det fortaste han kunde (och idag var det fort). Förbi, men jag fann mig lite tidigare än på inkallningen och kommenderade FOT. Släppte då apporten, tog upp igen och in fot.
Noll redan vid tjuvstarten...
Hoppet då. Kastade sig ut, satte sig långsamt med en förväntan tillbaka, så han tjuvade även där på återhoppet.
Sista momentet fjärren blev som det blivit tre gånger förr.
Snyggt första uppsättande och körde inkallning på uppsättande nummer två!
Noll...
Avstod platsen eftersom jag inte hade något att hämta poängmässigt ändå.
Här kommer poängen.

Platsliggande: 0 (Avstår)
Fritt följ: 7 (Ljudar. Sitter snett, något långt fram.)
Läggande: 8,5 (Något sakta läggande. Sitter snett)
Inkallande: 5,5 (Långt avstånd. Flera kommandon)
Sändande med ställande: 8,5 (tidigt ståkommando)
Apportering: 0 (tjuvar från förare)
Fritt hopp över hinder: 6 (Sakta sättande. Tjuvar från sitt)
Fjärrdirigering: 0 (lämnar sin plats)
Helhet: 6

Analys på detta då....
Hmmm....  Ja, vi fick ialla fall  omnämnandet tävlingens snabbaste hund!
Ingen annan hade någon chans på det priset!   

Jag är förundrad, glad, fundersam i en salig röra...
Förundrad därför att jag inte väntade mig detta! Han kan konsten att sätta griller i huvudet på mig.
Glad för att han VILLE!! Ville jobba så mycket och så fort att det bara kokade som en tryckkokare om honom!
Fundersam på hur vi ska paketera denna galet höga förväntan på att jobba, så det också blir ett tjusigt slutresultat.
Nu tar vi tävlingsvila och bidar vår tid....
Vad som kommer ut 2017 vet vi inte, men roligt kommer vi ha under tiden. Det är jag övertygad om.

Våra "partners in crime" fick mycket riktigt ett förstapris!!
 
Våra "look a likes" körde lite look a likes även på planen.
Även om det var light versionen av Jägar racet...
Springa lite och även rulla lite.
  

Nu dags för nattjobb.
/ Carina

Hoppas jag !

Ännu en märklig tävlingsdag.

Började bra med vårt resesällskap som har samma inställning  som mig.
Att vara i god tid är en dygd!
Funktionärerna måste tas om hand och hälsas välkomna   .

Vad som sen hände var att vi snurrade, letade, frågade, googlade, ringde.
Och sen googlade vi lite till, snurrade, backade, vände och ringde igen!
Men inte hittade vi den j-vla brukshundsklubben vi skulle till!!

Efter att ha haft gott om tid, så hade vi helt plötsligt väääldigt bråttom!
Sladdade tillslut in på klubbens parkering 5 minuter innan samling för klass två!!!

En timma senare än vad vi beräknat!

På 10 minuter skulle vi sen rasta hund och värma upp.
Mattens obligatoriska koll av alla klubbars toaletter fick vackert vänta.

Vi drog dessutom nummer 1 av 3.
Vilket jag i och för sig blev glad åt just då.

Sen den förra märkliga tävlingen har vi tränat på platsliggning med fokus!

Inget mer sneglade på snygga brudar   .

Första steget då jag lämnat honom har jag lagt krut på eftersom han redan då kollat omgivingarna istället för att jobba. Sen belöning för full kontakt med matten.
Nosen började vädra när vi skulle gå ner mot appellplanen, men då ni!! Fröken hade varit stolt för då kom kobran!!

Både den svarta och den vita   ....
Träning ger resultat!!
Jäger låg tryggt och med väldigt fokus på matten!
Korta avbrott för att kolla mot höger och vänster, men SNABBT tillbaka till mattes blick!
Gillas!

Sen ett par minuters förberedelse och sen vår tur.

In med backabacka och ställer upp.
Börjar fria följet med en kort raksträcka och sen vänster om halt.
Satte sig något långsamt, men med i matchen.
Kort raksträcka och sen höger om halt.
Nja.... Nu började det trilskas med att han inte satte sig i halten, slickade sig om munnen och överkompenserade så han stod som en ostrkrok med rumpan näst intill på min högra sida. När vi sen skulle iväg igen gick han ut och ifrån mig med en något jagad blick!?!??
Och satte sig resolut för att BAJSA!!
Hmmm....
Det tog mig två sekunder att konstatera att kraken inte hade hunnit bajsa på förmiddagen!
Packade och grejade på morgonen och då vet Jäger mycket väl vad som är på G. DÅ hade han bara tid att kissa i busken och ställa sig vid bilen.
Sen körde vi vilse som sagt......

Detta var inget annat än en väldigt skitnödig hund som bara var tvungen att göra nummer två!

Då nollar man momentet och även helheten, men jag valde att göra det bästa av situationen och bevisa (för mig själv) att vi kunde samla ihop oss och hamna i bubblan efter att de fått städa efter oss på planen.

Och ja, vi fixade det.
Fjärren måste dock analyseras och funderas på vad vi ska göra med.

Tredje tävlingen som han tar andra "itt" kommandot som ett "hit" och då är det noll där med.

Men här kommer resten:

Platsliggande: 10

Fritt följ: 0. Sent sättande. Sitter ej. Lämnar föraren och rastar sig.
Läggande: 8. Något sent ner.
Inkallande: 9. Brister något i tempot
Sändande med ställande: 10

Apportering: 7. Något sent tagande. Något tugg.
Fritt hopp över hinder: 7,5. Något sent sättande. Avslut.
Fjärrdirigering: 0. Utför ej momentet.
Helhet: 0. Rastar sig.

125 p

Jahapp....
Och vad blir kontentan av denna dagen.
En uppmaning i all välmening till alla Sveriges brukshundsklubbar först och främst.
Sätt ut era klubbar på Google map!!
Och sen då.
Åk bara till klubbar du hittar till??
Eller åk redan dagen innan och campa på plats??
Eller ta lärdom av dagen och se till att hunden har gjort både ettan och tvåan innan det är dags att äntra planen!?
Lätt att vara efterklok...
Jag väljer att trots allt vara nöjd med vår insats som efter omständigheterna visade på att vi fixade väldigt mycket störning då vi både ramlade ur bubblan med ett brak! Och det vi lägger krut på går framåt!
Nu ska jag ta mig en funderare och även kolla SBK tävling om det är värt att leta upp några fler tävlingar för att fortsätta kämpa för ett LP2 eller inte.

Mål är bra att ha, men  ibland så är själva resan värt mer än målet i sig.
Vi får se vad jag beslutar mig för.
Tack för resesällskapet M!
Men nästa gång vi "ska göra" Borgvik åker vi inte dit strax före tävling   !!

/ Carina

Vi hade...
Ibland händer de mest konstiga sakerna på tävling, men i söndags hände typ allt konstigt på en och samma gång!

Vi har tävlat flera gånger förut dit vi begav oss och vi kan intyga att det inte var klubbens fel, utan omständigheter och i viss mån den mänskliga faktorn.

Klass 1 och 2 samlades klockan 12, alltså var jag där 11.
Trean och Eliten hade haft sin samling redan 9, så döm om min förvåning när de inte ens avslutat Eliten när vi hade vår samling!
Struliga gruppmoment hade fördröjt det en del visserligen...
12.45 äntrade vi planen för platsliggningen iallafall.
Fyra stycken var vi i tvåan och bara tre i ettan.

En kursare till oss hade nummer ett och vi nummer tre. I mellan oss låg något så underbart ljuvligt i tikväg, så Jäger blev alldeles till sig i trasorna när vi skulle in på plan och vi körde backabacka med typ halva hjärnan på annat håll!
Grrrrrrr......  !
Lååååång hals och "orolig" plats för vår del. Döm då om vår förvåning när bästa, stabilaste kursaren reser sig för att gå fram till det rufsiga underverket mellan herrarna för att fria!?!?
Platsen bröts såklart och vi fick några minuter innan vi tre som var kvar gick in för plats igen.

Jäger lade sig då som en ostkrok för att verkligen kunna hålla koll på kärleken i hans liv!
Grrrrrrrrrrr     !

När det sen var dags för vårt program var han fortfarande påverkad av sina kärlekskranka hormoner.
Behöll min plan för uppvärmning och höll mig undan när tiken skulle av plan och vi in på plan.

Som vanligt ser jag inga betyg, men bubblan var inte helt spräckt, utan han var halft med om än som ett flipperspel.

Trodde mig ha nollat hoppet och fjärren. Rutan hade han en tass utanför dessutom, men ja han höll ihop skapligt och de låååånga transporterna som tävlingsledaren föredrar klarade vi rätt bra med backabacka och "Här".
När det sen sent om sider blev prisutdelning, så vinner vi på 162 p!?!?!?
Kan säga att jag nog såg ut som ett frågetecken när jag gick fram för att motta pokal och bedömningen.

Kommenterar till och med till domaren.
"Är det möjligt med det där flipperspelet!?"

Kastar mig hemåt eftersom vi var bjudna på kalas 4 mil från tävlingen och vi skulle vara där om en timme.

Kastade ett getöga på betygen och kommentarerna i farten (jag veeet!! Farligt!!) och känner inte igen min hund från programmet!
Ringer fröken och ältar och funderar innan jag får lov att ringa arrangören.

Mycket riktigt...
Vårt protokoll hade förväxlats med det vinnande ekipaget!
Rätt namn och hund, men pappren hade nog kommit i fel ordning för skrivaren, så våra bedömingar skrevs på fel papper.

Vill inte knycka någons första pris och vill absolut inte ha ett första pris jag inte är värd!

Idag kom mitt protokoll med posten.
Så här blev det då:
Platsliggande: 8. Orolig
Fritt följ: 7,5. DK halt. Långsamt sättande. Extra kommando, förare säger Bra. Krånglig helt om. Halter.
Läggande: 0. Ligger ej.
Inkallande: 8. Stöter i föraren. Avslut.
Sändande till rutan: 6,5. Långsamt ställande i rutan. Endast tre tassar i rutan.
Apportering: 7. Slarvigt gripande. Tugg.
Fritt hopp över hinder: 5. Sitter ej. Hoppar tillbaka utan kommando.
Fjärrdirigering: 0. Långsamt nedläggande. Hunden springer till föraren.
Helhetsintryck: 8,5. Glad och peppande matte och glad hund.

Ja, vad säger man... Tar fasta på kommentaren om helheten och jobbar vidare!

Over and out!
/ Carina

Besökte Grövelsjö fjällen för ett par dagar med goda vänner under helgen.

Klar luft, fina färger, trevligt sällskap och god mat.
Dock med en liten smolk i bägaren om man får gnälla.
Förkyld!

Är nu hemma och hoppas kurera mig.
Har alltså inte tränat hund på X antal dagar, men ska försöka mig på några rutskick, apportträning och ingångar under dagen.
Ingen Appell för oss  i helgen som kanske kan tydas av ovanstående mening.
Vi satsar på lydnaden istället och spårar vidare här hemma...
Det visade sig under genrepet att all spårträning var för nyvunnen kunskap och med svårigheter såsom: alla kursare hemma hos oss!, låååång ligtid! blev droppen och hunden kunde inte spåra alls?!

Ingen depp för det, utan mer ett konstaterande. Vi är inte färdiga. Det kommer bli bra med träning.
Kamske måste lägga ett spår idag också med andra ord.
Ja, jag får prioritera med de krafter jag har...
Spår inte så dumt om man ska välja aktivitet som Jägar'n blir nöjd av.

God vecka önskas er!
/ Carina

Angående spåret.
Vi har spårat.... Lördag, söndag, måndag, tisdag, onsdag, torsdag och fredag!
Imorgon blir det rast och vila.
Det går två steg framåt och ett bakåt.
Han har blivit mycket mer fokuserad i spåret, men markerar apporterna sämre nu när spåret blivit viktigare.
Nu jobbar vi på att få balans i prioriteringen mellan spår och apporter.
På söndag är det avcheckning med fröken, så får vi se vad hon säger.
Dagens spår var ett Z spår med tre apporter som det ska vara i Appellen.
Han tänker och funderar innan han lägger sig vid apporterna, men han har iallafall börjat förstå att de är viktiga de med. Spårade superfint över ett dike, men stannade upp på en enkel raksträcka och pustade en stund.
Amatör som jag är på detta, så hoppas jag att jag inte ställer till allt för mycket när jag mixtrar själv.
Har haft mess kontakt med fröken under veckan så hon har blivit uppdaterad i både text och video   .
Vi har också kört budföring på bruks i tisdags.
Känns som ett moment som passar Jägmästar'n.
Springa! Självbelönande.
Till en människa! Självbelönande.
Sen är det viktigt att det inte blir det minsta socialt där borta hos mottagaren.
Det ska tänkas jobb, jobb, jobb i huvudet på den lille.
Och så framförgåendet då.
Det har vi lagt lite krut på och ja, det går också framåt.
Men vi är väldigt mycket i startgroparna ska gudarna veta!
Vi får se hur långt vi kommer tills tävlingsdagen.

Annars har vi mest cyklat denna vecka.
Bra träning såklart, men matten har den där stukade foten från semestern som gett sig mycket mer till känna, så promenader har inte varit att tänka på...

Det är farligt att vara på kalajs sörni!
Dansa natten lång gjorde gott för stunden men jag fick skit för det efteråt   ...

Trevlig helg!
Själv ska jag jobba.
/ Carina