Har jag spelat idag   ....
Ett flipperspel vid namn Jägermeister   ...
Lydnadstävling med andra ord.
Galet många anmälda i en liten hall, så eliten hade samling tidigt i morse och vi ettakluddare klockan tre på eftermiddagen.

19 st kom till start i vår klass och jag drog nummer 14.
Lydnadsprogrammet först, sen efter allas program blev det plats och sist tandvisning.
Ett bra upplägg.

Har ju märkt några veckor att något har hänt....
Det kallas tonåren    (sista och värsta svängen...)!!
Herreminjösses, ur bilen kom ett flipperspel!!
Hormonerna sprutar genom öronen och det där fantastiska fokus som Jäger (oftast) har vid arbete var som bortblåst.
Nåja, det går väl över    ...

Många hundar hade problem med lokalen och då främst dofter.
Många nosar i backen osv.
Sånt bekymrade inte Jäger, han var liksom mest helt upp i det blå i allmänhet!
Här kommer betygen....

Platsläggande: 10

Tandvisning: 0

Linförighet: 7

Läggande: 8,5

Inkallande: 9,5

Ställande: 9,5

Apportering: 7

Hopp över hinder: 8

Helhet: 9 (något ofokuserad) Nähä!??  

Summa: 164,5 p och en delad 2:a placering.

Nåja, när man tittar på betygen ser det ju skapligt ut... Men känslan var INTE där och så var det ju den där matten som är perfektionist och detaljnörd!!   

Det som faller bort är positionen, han börjar tränga, raka sättanden och så ljudar han lite?!?!
Gillas inte.

Men han är fortfarande bara glad den lilla galenpannan  .
Att vi nollade tandvisningen är ju just av den anledningen....
Översocial Aussie som vill pussa domaren i pannan!! Inte bara en gång utan tre!

När domaren står upprätt alltså  ...
Sen fick vi inte några fler chanser?! Förstår ingenting....  

Domaren var dessutom en reslig karl   .

Nu har vi EN tävling till på G.
Den är inte långt borta, så tonåren lär väl inte ha gått över tills dess.
Vi ska träna och kämpa oss till ett sista förstapris, så vi får vårt LP1.
Sen ska vi träna och vänta ut hormonstormen innan vi startar i tvåan  .

Nu soffhäng i liggande ställning.

/ Carina

Intensiv helg!!

Trevligt sällskap, fina hundar och jävligt kassa resultat för oss...

Tur att jag inte är nybörjare inom utställningsvärlden för då hade jag nog gråtit en skvätt och aldrig kommit tillbaka.
Jag VET att Jäger en lovande unghund med en ljus framtid framför sig.

Jag VET att bedömningssporter som utställning kan klassas som väldigt godtyckliga.
Därav var jag sur samma dag och sen gick vi vidare.
Eller vi och vi... Jäger blev aldrig sur, utan tyckte helgen var fantastisk i alla avseenden.
Sova på hotell: Spännande!!
Massor med folk och hundar, nya dofter Och kanske det bästa av allt.
Sova i sängen med matte! Nära.... Under täcket och skinnet. Rumpan i ansiktet och resten av hunden över halsen. Eller benen i vädret och åt alla håll, men fortfarande rumpan i ansiktet.
Ner på golvet för att svalka av sig lite och sen upp igen.
Svenska Mässan: Ännu mer folk och hundar! Disneyland!!
Alla är till för Jäger och han ställer gärna upp på mys, gos, djupa kyssar, klapp och kel.
Och kanske lite bus med någon hågad hundkompis.
Elsa och Lyx , våra nya Aussie vänner som kändes igen överallt i vimlet gillade Jäger lika mycket som han gillade dem.

Passade också på att träna lite lydnad mitt i smetet och det går riktigt bra trots MASSOR med störning.
Herr Uppfödare var ju också där och HAN är en hyvens kille enligt Jäger som gjorde sig till för  att få lite uppmärksamhet från Gísli (och visst funkade det ;-)).
Om nu våra resultat inte var något att skryta med så gick det bättre för våra vänner och bäst gick det för pappahund!
BIS 2 på söndagens tillställning är verkligen inte kattskit.
Vi glädjs så för er alla!
Nu är det vardag igen och med det nattjobb, dagjobb, snöpulsande, läxläsning och lydnadsträning med mera som gäller.
Förhoppningsvis också skidåkning om vi kan få till skidspår...

/ Carina

Och så kom och gick helgerna i en rasande fart.
Vi har varit i Lövåsen och planen var att åka skidor nästan varje dag med Jäger. Njuta av fjällen och bara ha det gott!
Planen höll till måndag efter jul.
Då kom en mycket ovälkommen gäst....
INFLUENSAN!!

Först tog han stryptag på mig.... Rethosta "from hell" och feber i fem dagar... Någonstans där i mellan haffade han Henrik... och sen slog han klorna i vår Frida också...
Nu har vi lyckats ta oss hem till Wiviken igen och alla är vi på bättringsvägen.
Sen märker man verkligen att kondition är en färskvara och av orken man hade finns inte mycket kvar.

Skidorna är med hem, så Jäger och jag ska nog lyckas få till några skidtuer här hemma när orken kommit åter.
INTE idag med andra ord.

Annars har denna godisråtta ett nyårslöfte och en utmaning!

Gått med i Fb sidan "100 dagar utan onödigt socker".
Ska göra utmaningen till min och försöka å det yttersta att det ska hålla.

Fyra dagar in på det nya året känns det helt ok...

Nu säger vi välkommen till 2016 och det ska bli spännande att se vad detta året har i sitt sköte.

/ Carina