Jag är här nu!!

Tricke springer numer med friska ben på ängarna med sin älskade pappahund Cognac...

Det var dags...
Och vilken veterinär jag har...
Alltid fullbokad och dubbelbokad.
Populär av den enkla anledningen att han är bäst.
Tog sig tid som inte fanns, spanade efter min bil på parkeringen och hämtade mig direkt.
Kramade både mig och Tricke.
Undersökte och konstaterade precis som jag att nu är det dags.
Tricke sa det samma och lade sig helt slutkörd på fällen för att ta emot hjälpen och räddningen som Leif erbjöd.

Jäger var med som en motpol i form av det lyckopillret han är.

Ville ha honom med, så han skulle förstå.

Om en död kan vara fin, så var denna det.
Lugnt och stilla, som en befrielse.

Jäger låg upp och ned bredvid sin storebror.
Ville busa med honom, bet honom i örat.
Reste sig sedan, gick ett varv runt i rummet, kom tillbaka  och nosade på Tricke, slickade honom över ögonen som alltid.
Och förstod...

Vila i frid älskade lille Trickebus.